Kunde inte sova igår. Inre stress/rastlöshet/och kanske lite hunger. Kompenserar nu mer med att istortsett inte äta alls mellan hetsarna.... Strax efter 03 klarade jag inte mer. Steg upp ur sängen och svepte i mig 2 muggar med smulpajdeg (blandade margarin,socker,mjöl) och sen ca 650-700g falukorv på det! (Allvarligt?!). Direkt in till badrummet och spy ut skiten ur min kropp!! Halvt panik på om jag inte skulle få ut korven. Korv som är fullproppat av massor av skit! Det vill jag verkligen inte ha i omlopp i min kropp.
Konstigt det där.. saker jag annars inte vill äta (och då menar jag inte bara ur kalorisynpunkt nu, utan sånt som rött kött, korv, mättade fetter osv. Sånt där jag anser innehållet inte vara bra.) - det går minsann bra vid hets för då "ska det ändå spys". Men annars är det svartlistad mat för att jag anser att det bara är skit. Dubbel moral hejsan!
Sen fick jag väll sova en 3h max. Innan klockan ringde. Det var dags för andra besöket hos terapeuten idag på morgonen. Som jag våndats och varit sååå nära att ringa och avboka. Men jag tog mig dit. Och minsann, jag överlevde dem där 45minutrarna.
Var tufft att kliva ur sängen och behöva fixa till sig. Har ju mer eller mindre i en veckas tid enbart legat i sängen eller soffan och kollat på något program/hetsätit och spytt/varit iväg och handlat hets/sovit. Livet på topp! Kände mig alldeles för fet för tajta jeans eller leggings. Så fick bli svarta chinos. Och lös (såklart!) skjortblus. Chinosen är jag i alla fall glad att jag kan ha. Är från barnavdelningen i storlek 158, och det skulle vara lite av ett misslyckande att inte längre kunna ha dem.(Vilket jag ju heller inte direkt kunde förra vintern/tidigt detta år, då jag vägde närmre 10kg mer än jag gör nu. Hemskt var det! Aldrig igen säger jag bara! Får en enorm klump inom mig då jag tittar tillbaks på bilder från då).
Efter besök hos terapeuten har jag hunnit med sisådär 3h på stan. Inhandlade bla en present till kommande födelsedag hos liten familjemedlem.
Nu dödar jag hunger med funlight...
Men ser fortfarande en fläbbig tjej på bilderna. Och det ger så mycket ångest. Varför kan jag inte bara lugna mig med hetsandet lite.... annars kommer jag aldrig komma ner några kilon, utan fortsätta stå kvar på denna vikt. Ibland saknar jag tiden för 2år sedan, att väga 36kg. Men samtidigt inte. Vill bara inte väga riktigt vad jag väger idag... eller snarare - vill inte se ut riktigt som jag gör idag. Har inget egentligt viktmål. Bara mindre fett än nu.
Kommentarer
Hanna säger:
Hur är det zebran? Bli ju orolig när du inte skriver.. Kram H
2013-11-06 | 16:26:01
Dedde säger:
Har följt dig sen år tillbaka, via dina äldre bloggar.. Känns nästan som att jag känner dig och blir så rädd och orolig när du inte skriver något..
Jag hejjar verkligen på dig och vill verkligen kunna hjälpa dig om du behöver :) tveka inte att skriv eller kontakta mig :) du kommer klara detta tjejen!!
Jag finns på ovanstående blogg eller fb (denise hagberg) eller bara nummer om du vill, vet vem du är men är även medveten om att du vill vara anonym :) <3
Svar:Jag följer ju din blogg jag med, och har gjort det länge! Så vet hur man nästan kan känna som att man känner dem människors vars bloggar man följt länge. Och hur man påverkas av att dem mår dåligt/sämre. Och även hur glad och varm man kan bli inombords när det går bra! Är underbart att se hur långt du kommit nu! Jag hejjar på dig! :)
Jag tänker på dig och undrar hur du mår?
Önskar att vi båda och alla andra slapp denna skit-sjukdom!
Känner mig lite mer ensam när du inte bloggar... Kram!
Tjej, 90talist med anorexi/bulimi sedan många år tillbaks. I ungefär 15år har jag nu burit på detta bagage. Jag skriver här utifrån mina tankar, känslor och hur min vardag ser ut. Kallar mig Zebran.
([email protected])