Sedan praktikens slut har maten gått åt helvete igen. (Med undantag då ja var i hemstaden hos min syster). Hade jag inte blivit som avtrubbad från att gråta på antidepressiva .. så är det nog just det jag hade gjort. Stortjutit. För det känns förjävligt. Känner mig värdelös och äcklig. Som vanligt då. Huden i ansiktet blir sakta men säkert värre.. eller inte så sakta värre förresten, blir värre rätt snabbt fy fan. Hatar mig själv. Och de dagar då ansiktet inte är svullet är få.. mestadels svällt och hemskt. Kroppen likaså. Tillintetgör allting. Fan. Imorgon jobbar jag igen. Livrädd att de ska se hur svullet ansiktet plötsligt är.. och all hudens "break-outs" som ploppat upp de senaste 3dagarna. Fuck !! Vet inte vad jag ska göra. Pank är jag också nu. 100kr på kontot. Grymt. Räkningar kommer att trilla in.... Bra jobbat. Verkligen. Kanon.
Tjej, 90talist med anorexi/bulimi sedan många år tillbaks. I ungefär 15år har jag nu burit på detta bagage. Jag skriver här utifrån mina tankar, känslor och hur min vardag ser ut. Kallar mig Zebran.
([email protected])