incarcerated

Anorexi/Bulimi/Psykisksjukdom

Ingen bra dag....

Kategori: Allmänt

Ugh.. skit dag! Efter många dagar utan att ha spytt - men tänker dock inte skriva ut hur många dagar, för då blir det någon slags prestationsångest därefter sedan... räcker med att jag har den i mitt eget huvud. Försöker att komma bort från tanken "back to square one!". Men det är enormt svårt. Känns som att det är antal spy-fria dagar som är prestationen då plötsligt. Och att jag då idag har hetsat och spytt i 2omgångar... gör allt som bortblåst och att jag nu måste börja om. Det är ju lite ologiskt för säg att jag klarar många dagar igen nu utan att spy, ja då blir det ju sedan en längre period som gått med få tillfällen jag spytt - istället för att bara tänka hur många dagar i streck det blir utan att ha spytt.
 
MEN sen är det ju det här med att svullna spottkörtlar, kroppens återhämtning, "bulimia bloat" osv osv - Hur lång tid allt det där skulle ta om man lyckades lägga av med hetsande och kräkande.. DET kanske faktiskt börjar om på nytt. För svullna spottkörtlar efter år av bulimi tar låååååång tid innan dem går ner helt och hållet vad jag förstått på att googla runt som tusan ^^ (i förhoppning att finna någon motivation i x antal veckor man måste klara sig eller något). Vi pratar månader. Såklart en förbättring sker snabbare, men förstorade är dem vanligen länge. Plus att sen då om man spyr och retar upp dem, ja då kan dem lätt *vips* svälla upp på nytt.
ZZzzzzZZ.
 
Och snart är min praktik slut... skönt? NEJ! Det hade ni inte trott att jag skulle säga va:P?
Men det är ju den som kastade ut mig i att vara hemifrån hela dagarna verkligen, och bli "tvungen" till att plötsligt förändra matrutinerna galet radikalt. (Man är ju sällan tvungen, men känslan blev lite så) och jag ville:
1. inte gå in och visa upp mig som den ätstörda människa jag är
2. jag såg faktiskt en chans att försöka få till ett normalare ätande - inte bara mitt hetsa ihjäl mig stup i tre vs svält/Fasta.
 
Och det har ju gått förvånansvärt jäkla bra! Att vara borta mån-fre, kliva upp 05.45, vara borta hela dagen och inte komma hem förrän oftast sen eftermiddag/kväll och då många gånger träna på det.. det har skapat ett bra läge i veckorna åtminstonde!
 
Nu är jag livrädd när praktiken slutar. För jag har väldigt svårt att hålla matrutin när jag inte har en såndär uppstyrd rutin.......... är jag på en praktikplats med medtagen lunchlåda och så, då finns ju inte möjligheten att hetsäta eller råka ta mer än planerat. Men att vara hemma och göra lunch... är en annan sak.

Kommentarer

  • Anonym säger:

    Du kanske kan börja räkna antalet spyfria dagar per månad eller så, då blir det inte så stort fokus på att det blir ett jättemisslyckande varje gång du faller, utan det är lättare att komma tillbaka. Om du tex har 10 dagar fria en månad, så kanske du har 12 nästa månad, och då har du ändå lyckats, eller hur? Då får du anledning att fortsätta kämpa för en bra månad, även om du råkade falla....
    Lycka till!

    Svar: Logiskt - ja. Men så tänker inte mitt huvud i alla fall ;) Och faller man dit har man ju retat upp spottkörtlar och vätskebalns etc på nytt. Allt det som tar sjukt lång tid ändå att återställa i alla fall efter år av bulimi (men vem mer än sig själv har man att skylla?)... det som gör det svårt att motivera och tänka så ju dessvärre. I det har några fria dagar här och där som ingen mening lixom, eller vad man ska säga. Inte i det att man någon gång måste gå igenom hela proceduren med att kroppen under lång tid är svullen och strejkar etc. Det blir ju då bara mer utdraget och startar om och om och om igen lite... Kram
    Zebran

    2014-05-25 | 14:00:32

Kommentera inlägget här: